Vårklassikerna kan sammanfattas!

Så här kan vårklassikerna sammanfattas i punkter.

Årets tysk: John Degenkolb som vann Milano-San Remo i en stenhård klungspurt mot bla Alexander Kristoff. I Flandern Runt var han på 7:e men fanns länge med i segerdiskussionen. En vecka senare slog han till igen med seger i Paris-Roubaix där han på slutet överraskande var den starkaste av alla och där lätt vann spurten mot bla. Zdynek Stybar och Greg Van Avermat som slutade 2:a och 3:a. Därmed tog tysken revansch efter fjolårets andra plats.

Årets norrman: Alexander Kristoff är som jag sagt tidigare idag nordens bäste cyklist utan jämförelse. Det går nog också snart att anse att han är bättre än vad Thor Hushovd var om inte redan nu. Seger nummer 10 för säsongen kom nämligen i Flandern Runt där han kom loss på Kruisberg tillsammans med fjolårsegraren i Paris-Roubaix  Niki Terpstra som han sedan lätt slog i spurten. Kristoff prickade formen perfekt och hans deltagande i De Panne tredagars visade sig vara en bra uppladdning med alla segrar som det blev där. Seger 11 för året kom i Scheldeprijs på onsdagen efter som avgjordes i klungspurt. I Paris-Roubaix räckte inte krafterna till denna gång men norrmannen kommer tillbaka även där lita på det.

Årets man i Ardennerklassikerna: Alejandro Valverde där han kom, sågs och segrade i La Fleche Wallone och Liege- Bastogne - Liege genom att vara den smartaste och bäst placerade särskilt i Liege och kunde använda sin otroliga spurtförmåga. I Amstel Gold Race blev han dessutom 2:a. Valverde prickade alltså formen perfekt.

Seger i världsmästartröjan: Att se en seger i världsmästartröjan är alltid mäktigt och så blev det för Michal Kwiatkowski i Amstel Gold Race där han gjorde en smart sista kilometer och sedan kunde vinna spurten i en mindre grupp före Valverde och Michael Matthews.

Årets närmaste segrare Ja det stod Greg Van Avermat för när han blev 3:a i Flandern Runt, 3 i Paris-Roubaix och 4:a i Amstel Gold Race. Belgaren gör ofta bra resultat men verkar sakna det sista lilla som krävs för seger i de stora loppen. 

Årets genombrott: Det fick den unge fransmannen Julian Alaphillipe som var tvåa på både La Fleche Wallone och Liege-Bastogne-Liege

En klassiker är en klassiker: Ja det fick Geriant Thomas erfara när han blev utmålad som favorit till segern i Flandern efter segern i E3-prijs men att vinna över 25-mil visade sig som för många vara betydligt svårare än att vinna lopp på c:a 20 mil. På 25-mil eller mer vinner bara de starkaste, de visar om inte annat listan över årets segrare i de riktiga klassikerna. 

Årets besvikelse: Ska man utmåla någon åkare att vara besviken över så får det noga vara Peter Sagan att vara 4:a på Flandern Runt och Milano-San Remo är ok resultat för de flesta men inte Sagan. Av honom krävs det mer med tanke på den talang som han besitter. Ännu större var besvikelsen efter Paris-Roubaix där han blev blott 23:e man. Det känns helt enkelt inte som att han var i den form som han visat de senast säsongerna. Nu ska det bli intressant att se om han nu kan vässa igång till resten av säsongen och bli en vinnare igen. En annan favorit Phillipe Gilbert saknade nog också det sista klippet och attacken i Valkenberg på Amstel Gold Race var nog lite för förutsägbar. Sen gjode ju hans krasch i Fleche Wallone att han inte kunde följa med på slute i Liege. 

Det vackraste av cykellopp.

Snart är dags igen, med snart bara 1 dygn kvar till dess sändningen startar för 2015 års upplaga av Flandern Runt. Tävlingen känns oerhört oviss i år och det känns svårt att nämna en klockren favorit då de flerfaldiga segrarna Fabian Cancellera och Tom Boonen inte kommer till start, båda pga av skador efter krasch. Som jag ser det finns runt 10 cyklister som är med i disskusionen kring segern, där Geraint Thomas som segrade i E3 Harelbeke förra fredagen samt var 3:a två dagar efter på Gent-Wevelgem får anses som den hetaste åkaren för närvarande. Men ska i åtanke att Flandern Runt är något helt annat och här kommer det att bli tuffare för walesaren och för den delen alla andra.

Men det finns många andra som t.ex Peter Sagan, Sep Vanmarcke, Greg Van Avermat, Jurgen Roelands, Niki Terpstra, Zdynek Stybar, John Degenkolb och inte minst norrmannen Alexander Kristoff som visade storform i De Panne tredagars där han körde finfint på den hårda 1:a etappen till Zotegem. Där spurtbesegrade han lätt de som låg i den tätgrupp som bildades mot slutet. Sen passade han på att även vinna de etappern 2 och 3:a som blev rena klungspurter och gjorde dessutom en bra sträcka på den avslutande tempoetappen 3b  vilket medförde totalseger i hela tävlingen. Det står utom allt tvivel att norrmannen i år blivit ännu bättre i fjol. Hitills har han 9 segrar i år och var tvåa på Milano - San Remo. Blir han med in till Oudernarde blir han mycket svårslagen.

Två outsiders till segern är veteranerna Stijn Devolder och Luca Paolini, Devolder som såg bättre ut än på länge i De Panne och då särskilt på 1:a etappen där han såg stark ut i backarna. Paolini vann Gent-Wevelgem efter att ha attackerat från tätgruppen på slutet och är i kanonslag dock kommer Paolini att köra som hjälpryttare de luxe för lagkamraten Kristoff men blir han ifrånkörd så kan italienaren möjligen få fria tyglar för ett eget resultat.