Den här dagen slutar i sorg. Min personliga saknad över att skidlegenden Assar Rönnlund rapporterats ha avlidit efter lång tids sjukdom 75 år gammal är enorm.
Den långe elegante skidåkaren från IFK Umeå som vann nästan allt som man kan vinna som längdskidåkare har gått ur tiden. Han blev individuell världsmästare på 15 km 1962 i Zakopane och tog även guld i stafett samma år. Detta år blev det även seger i Holmenkollens femmil. 1964 kom det största ögonblicket i karriären då han avgjorde OS-stafetten i Innsbruck på sista sträckan. Saknas i karriären gör det individuella OS-guldet men minnesvärt är att han var 2:a på 50 km bakom Sixten Jernberg med bruten skidan 1964!! Seger i Vasaloppet blev det 1967 och 1968 segrade han för andra gången i Holmkollens femmil. Totalt körde han i karriären hem 13 SM-guld. Dessutom vann han mängder med andra tävlingar och ett antal medaljer från de stora mästerskapen såväl indviduellt som i stafett. Han var utan tvekan en av de största längdåkarna genom tiderna i riket.
Ur tiden har också gått expertkommentatorn, som med ett lugn i rösten på ett tidigt stadium kunde tala om för oss alla som lyssnade i stugorna från 70-talet och framåt vem som skulle gå segrande ur striden i de stora mästerskapen. Assar såg tendenser i skidloppen och analyserade dessa som ingen annan. Detta gjorde han utifrån sina enorma kunskaper om längdskidåkningens vedermödor, på ett för alla lättbegripligt sätt. Min personliga sorg och saknad är stor. Han var en av dom som väckte min nyfikenhet och mitt stora intresse och kärleken till längdåkning som idrott. För detta ska han ha mitt allra största tack.
Ett personligt minne är när han kom som speaker till en orienteringstävling utanför Umeå som arrangerades av hans egen klubb IFK Umeå kring milleniekiftet, för vilka han faktiskt även tävlade i orientering med viss framgång. Han skötte jobbet perfekt och gav alla förutsättningar angående favoriter, mellantider utifrån skogen och andra saker. Det var tryggt att höra den bekanta rösten och att även få se mannen och legenden bakom den samma. Tävlingen gick för egen del inget vidare men är ett minne för livet. Den sommardagen kommer jag aldrig att glömma. En sån här kväll lever den starkt förstås.
Din röst har tystnat för alltid men nu lever minnena av allt klokt du sa och de analyser och tendenser du gav kring många minnesvärda segrar för evigt kvar.. Vila i frid Assar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar