Stiltje på fronten i längdvärlden i avvaktan på OS. Okej världcup till helgen i Canmore där ju för övrigt OS-längdåkningen avgjordes förra gången tävlingarna avgjordes i Kanada 1988. Då med Calgary som huvudort. Stora framgångar den gången för främst Gunde Svan och stafettlaget men annars en för svenska mått på den tiden lite tveksam insats åtminstone inledningsvis då det var sjukdomar och dålig form i truppen. T.ex var ju både Christer Majbäck och Torgny Mogren drabbade.
Den här gången finns ju ingen Gunde, en sån där självklar vinnare bara han var frisk. Minns att han tog guld i alla mästerskap i karriären indviduellt utom i tyska Oberstdorf 1987 då han var drabbad av virus. Men vi har definitivt guldchanser genom främst sprintlaget tänker då givetvis på Emil Jönsson individuellt och i lag ihop med Marcus Hellner. På damsidan i teamsprint med Charlotte Kalla och stjärnskottet Hanna Falk. Hur Falk håller i OS individuellt är svårt att sia om och man ska inte ställa för höga krav på henne. Kom dock ihåg att ingen av dessa guldchanser är att anse som lika givna som Björn Lind i Pragelato 2006. För då var Lindh lika bra som Hattestad var i fjol. Så dominerade under en säsong på sprint är det bara de två som varit i mina ögon.
På tradionellt har givetvis Charlotte de största guldchansen men det är många om budet och allt måste klaffa. Ännu mer gäller detta för Marcus Hellner som har chansen men jag tror att motståndet är för tufft i form av t.ex Vincent Vittoz, Axel Teichman, Lukas Bauer, Petter Northug mfl. Distanserna vi talar här om är de inledande fristilsträckorna med indviduell start dvs 10 km för damer och 15 km för herrar. På dubbeljakten är Petter Northug så mycket storfavorit att ingen svensk kan slå honom. På damsidan har Charlotte däremot chansen om hon kan finnas bra med efter den klassiska delen.
Stafetten känns osäker för svensk del vad gäller segerchanser men defintivt chans till medalj för både herrar och damer. Bäst chans till damerna känns det som idagsläget. För herrlaget hänger det på Södergren kommer i form.
De avslutande långa distanserna över 30 resp 50 km med gemensam start känns svårtippade men jag ger Daniel Richardsson en viss chans till en bra placering då han visat förr att han orkar distansen i klassisk stil. Gjorde ju ett bra lopp i Trondheim ifjol och var med i täten länge. Slutade väl 8:a eller nåt sånt till slut. På damsidan ger jag bäst chans till Anna Haag och har hon bra form så kan hon till och med ta medalj. Det visade hennes lopp i Rogla då hon ju blev 3:a.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar