Nu börjar vägen mot den vackraste av cykeltävlingar!

Såja sitter nu en dag drygt före nyårsafton dvs Omloop Het Volk eller som den numera heter Omloop Het Nieuwsblad. Fast varför byta namn av reklamskäl på en tävling som bitit sig fast bland cykelfansen som rätt och slätt Het Volk.

Hursomhelst dags för den belgiska säsongspremiären och den går över asfalt och inte minst backar av pavé och även flacka pavéavsnitt precis som storebror Ronde van Vlaanderen. Dock något något kortare runt 20 mil. Men en blick i segrarlistan ger vid handen att tävlingen har prestige eller vad sägs om namn som Eddy Merckx, Johan Museeuw, Peter Van Petegem, Philippe Gilbert, Roger DeVlaeminck, Freddy Maertens, Jan Raas så inser vi att det varit betydelsefullt att ha minst 1 seger i karriären just här och då.

Många av backarna kommer vi att se på Flandern Runt t.ex Muur van Gerardsbergen som dock kommer tidigt tävlingen. Ifjol vann Thor Hushovd, en som inte vunnit är Tom Boonen vilket förvånar med tanke på att han vunnit alla andra storlopp i Belgien som kommer framöver. Är det dags för Tornado Tom i år. Själv tror jag mycket på Edvald Boasson Hagen som verkat ruskigt stark i både Oman och Quatar.

Att Belgien passar honom visade ju segern i Gent-Wevelgem ifjol och han är sannerligen inte sämre i år. Känns som att den unge normannen kommer att gå bra under klassikersäsongen och att han skaffat sig ytterliggare kapacitet. Frågan är om den blivit tillräcklig för en seger i dom riktiga stora klassikerna, själv tror jag mycket på honom i just Flandern Runt.

För den som misslyckas på lördag finns möjlighet till revansch redan på söndag i lite mindre prestigefyllda Kuurne-Brussels-Kuurne men även har vi många kända segrare och den tävlingen är inte fy skam och innehåller även den hårda backar av pavé som t.ex fruktade Oude Kwaremont.

Mitt OS är komplett!!

Tackar guldgrabbarna i stafetten för uppvisningen och inser att mitt OS är komplett det behövs egentligen inget mer. 21 års väntan på en seger i en mästerskapsstafett är över och 22-år sedan ett OS-guld. Jag är stum av lycka! Tack Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren och Marcus Hellner. Nu är vi bäst igen!!

Svensk damskidåkning samlar vidare!

Så har den svenska medaljskörden i damernas längdskidåkning ökat med ytterliggare 1 medalj, idag silver på damernas team-sprint. En mycket bra insats där guldet vara när men Tyskland var bäst. Framförallt var slutsträckans Claudia Nystad starkare på upploppet än vår slutflicka Anna Haag, men en utomordentlig insats förstås av både henne och lagkamraten Charlotte Kalla. Grattis igen!!

En allt annat än utomordentlig insats stod herrarna för där Teodor Peterson inte stod pall och föll och blev dessutom ordenligt frånåkt på sina sträckor. Tror inte det spelat någon roll om man vänt på ordningen och kört Hellner först. Totalt sett är sprintskidåkningen i OS på herrsidan ett praktfiasko där vi i Team-sprint ska vara i final hur enkelt som helst oavsett vem som åker av våra landslagsprinters. Det här som vi upplevde idag det finns inte egentligen på kartan men det uppkommer om man åker dåligt. Sen ska vi ha minst 1 man i sprintfinalen också oavsett. Är man inte i final kan man glömma alla medaljer. Nej nu är det dags att kunna lära sig att rikta formen mot mästerskapen för kapaciteten, finns nu gäller det att plocka fram den i rätt ögonblick.

En svensk skidklassiker och en klassisk backhoppare!

Vilket oerhört lopp det blev på dubbeljakten ikväll svensk tid, med ett scenario som var osannolikt. Att Bauer skulle dra på den klassiska delen och göra det stenhårt var väntat och att Johan Olsson skulle vara med i täten var inte heller oväntat men att den sistnämnde tar kommandot efter skidbytet var helt oväntat. Sen byter loppet scenario totalt där Olsson får en rejäl lucka som bara växer och där Marcus Hellner och Anders Södergren är med i täten på klungan för att bromsa.

Jag började ana ett möjligt guld på något sätt, såg två scenarior som kunde bli möjliga att Olsson tröttnar och Hellner är med till minst en medalj eller att Olsson går solo. Istället blev det ett osannolikt scenario där Sverige tametusan tar guld genom Hellner med en formidabel spurt och brons genom Olsson där storfavoriten Northug var avhängd. Vilket drama och ett av det största ögonblicken i svensk skidhistoria. Grattis Marcus Hellner och Johan Olsson idag fick ni betalt för allt slit. Glöm inte att Södergren blev 10:a och gjorde mycket jobb för att lugna tempot i klungan. Här fanns nyckeln till det svenska guldet. Bronset fixade Olsson av egen kraft och på ett sätt som var bragdartat i sig, trodde han skulle få svårt att ta medalj med tanke på motståndet som fanns med bland de som kom i kapp. För egen del lägger sig lugnet en svensk herre är återigen Olympisk mästare i traditionell skidåkning, det var 22 år sen sist.

I skymundan av detta skrev schweizaren Simon Amman in sig i rekordböckerna genom att bli den förste att ta fyra individuella os-guld i backhoppning. 2002 var han 17 år och tog båda gulden nu är han 25 och gör det igen. Nu är han störst i os-historien i denna klassiska OS-gren och motsvarade allt favoritskap där han utklassade konkurenterna i alla finalomgångarna i de indviduella tävlingarna. Han kom som storfavorit och motsvarade alla förväntningar. Mycket stort i mina ögon.

Något som man inte kan säga om Petter Northug, en bronsmedalj där han blev utklassad i sprint är allt än så länge och idag var hans bästa chans till guld, han blev 11:a t.o.m slagen av Anders Södergren. Northug har inte prickat formen. Det har Marcus Hellner och Johan Olsson gjort och även den gamle tyske tidigare världsupvinnaren som tog silret idag Tobias Angerer som nog gläds åt ett silver efter en rätt medioker säsong jämfört med storåren 2006-2008. Men Guld och brons till Sverige Hurra Hurra!

Anna Haag från klarhet till klarhet till OS-silver!!

Jag blev så rörd och så glad när Anna Haag fick visa för alla vilken klass hon verkligen håller. Från genombrottet för två säsonger sedan har hon gått från klarhet till klarhet. Sakta har hon jobbat upp sig emot den absoluta världseliten i bakvattnet på Charlotte Kalla. I år har hon kommit dit och blev som bekant t.ex. fyra på 10 km fritt i måndags. I dag blev hon silvermedaljör på dubbeljakten, Grattis Anna Haag det här var du väl värd. På tremilen har hon som jag ser det oerhörda chanser till medalj igen.

Kul också att se Marit Björgen tillbaka där hon hör hemma, för med den begåvningen ska det komma stora segrar det kan man inte annat än unna denna goa glada söta norska jänta.

Laddar för sprinten!

Ingen rast ingen ro för i morrn kan idrotthistoria skrivas för aldrig har Gästrikland vunnit ett indviduellt olympiskt guld i Vinter-OS och i morrn har Emil Jönsson chansen och min gut feeling är att han tar den om inte så kommer han att sälja sig dyrt. Nu börjar uppladdningen. Vinner han så är det största ögonblicket för mig i ett OS, för han är ju från Sandviken för där ligger ju Årsunda strax söder därom.

Det är inte sant men jo det är det!! Björn Ferry OS-guldmedaljör :)

När Björn Ferry sköt fullt på 3:e skjutstationen i stående var han plötsligt med i täten på tävlingen och det började kännas som att ett gyllene ögonblick var på gång. Sen höll han nerverna i styr och sköt fyra träff på sista stående trots att han bommade fjärde skottet, mycket starkt.

Spurtvarvet var suveränt genomfört. Det finns få idrottsmän som känts mer värdiga vinnare än Björn Ferry. Ingenting stoppade honom trots skador och sjukdomar under den tidpunkt då vinteridrottare ska träna och vara som allra bäst. I en diskussion kring Bragdguldet så har han genomfört precis det som statuterna föreskriver en riktig bragd!! För den skedde ur svårast möjliga läge. Grattis Björn Ferry nu är din dröm sann!!

OS-guldet - det första i traditionellt på 22 år även då i Kanada

Så härligt så härligt att hon gjorde det. Hon satte målet att ta guld på just 10 km fristil i OS och klarade det. Charlotte Kalla är så grym. Med OS tillbaka i Kanada efter 22 år blev det OS-guld igen i vanlig hederlig traditionell skidåkning. Äntligen!!

Lysande prestationer av Anna Haag och Marcus Hellner idag. Ja böjningen på ordet trött har fått en fjärde form ja naturligtvis Marcus Hellner för han var tröttare än tröttast över mållinjen och missade bronset med blott 1,5 sek. Anna Haag var sin tur 5 sek från bronset i damernas lopp och gjorde sitt bästa lopp i karriären.

Men dagen till Schweiz totalt sett för seger i störtloppet genom Didiér Defago i störtloppet och guld till Dario Cologna på 15 km gör schweizarna till dagens kungar. Kände på mig att Cologna skulle bli farlig då formen varit stigande allt sedan Tour de ski men att han skulle dominera tävlingen totalt på slutrundan trodde jag inte.

Starkt av schweizaren att ta OS-guld efter en relativt allvarlig skada under försäsongsträningen i höstas som gjorde att de första tävlingarna gick mindre bra. Med tanke på segern totalt i såväl världscup som Tour de ski under fjolåret så är att han anse som en klart värdig Os-guldmedaljör. Han är en av de mest kompletta skidåkarna om inte den mest komplette idagsläget, han kan vinna vilken skidtävling som helst oavsett stil och distans inkl. sprint.

Björndalen favorit som försvann!

Ja vädret vid herrskidskyttarnas sprint var inte av denna värld men det var inte på grund av det som alla tiders bäste vinteridrottare försvann ur guldsnacket tidigt i tävlingen. Utan han föll rätt och slätt på skyttet 3 bom i liggande duger inte, inte ens för den suveräne Björndalen. Utan i stället en överaskande fransk seger med tidigt startnummer av Vincent Fay som sköt fullt vilket verkar vara viktigt för att få seger, vilket inte trean i tävlingen Emil Hegle-Svendsen gjorde. Av svenskarna gjorde Björn Ferry en godkänd insats och sköt fullt men hade ingen fart under skidorna som så många andra. Bara att bryta ihop och komma igen för Storumansonen.

Sen under rättvisa förhållanden fick man se en riktig rysare i nordisk kombination där en fransman återigen drog det längsta strået det var en av de värsta och mest rafflande avslutningar jag sett i skidspåret där först japanen gick upp i täten fick lucka sen var amerikanen Jonny Spillane (sicket gangsternamn :) ) i väg med rejäl lucka och guldvittring, men orken tröt alldeles just före det långa upploppet och inne på detta kom världscupledaren Jason Lamy Chappuis och spurtar fram till guldet.

Fransmannen gjort taktiskt ett helt perfekt lopp där han bara var i täten de sista metrarna in mot mål. Fransmannen fick idag inte som normalt till backhoppningen som han brukar då vindarna i gynnade de duktiga backhopparna som hoppade då det hade ogynnsam medvind. Sicken dag och start för Frankrike i OS med 3 medaljer varav 2 guld på två tävlingsdagar. Vive La France så här långt. En spekulation från min sida är att fransmännen lyckats med vallningen (förutom skyttet då förstås för skidskyttarna) och att man behärskar vallning under besvärliga förhållanden från hemmaplan i Alperna där ju blötsnö är vardagsmat. Ska bli intressant att se vad de hittar på i längdtävlingarna särskilt på 15 km fristil där ju Vincent Vittoz är en av favoriterna.

OS-medaljer ska levereras!

Så där ja första tävlingen med medaljchans är avklarad och det blev tyvärr ingen medalj i skidskyttesprint för Sverige. Detta trots att vi i Anna-Carin Olofsson och inte minst Helena Jonsson ställde upp med två av världens bästa skidskyttar på damsidan. Men idag var det något som inte stämde samtidigt som flera åkare var bättre än väntat. Så ser verkligheten ofta ut när vi kommer till ett OS, en som var lika bra som väntat var segraren i normalbacke Simon Amman från Schweiz som faktiskt vann guld redan för 8 år sedan i Salt Lake då som 17-åring. Han höll för favoritrycket i en sport som precis som skidskytte handlar om nerver. Han levererade när det gällde som mest för tredje gången, fast den här gången som klar favorit.

Det är alldeles för lätt att på förhand dela ut medaljer i ett mästerskap till höger och vänster och lätt att glömma att det ska tävlas om det om det. Sist men inte minst ska man ha klart för sig att nästan alla som är i Vancouver ätit, sovit och levt OS på varje träningspass under de senaste åren. Det är dom som våra idrottare ska tävla mot nu och oavsett om man heter Kalla eller inte och kommer från Sverige eller han snöleoparden från Afrika så är det nu det ska leverar as resultat antingen i form av att genomföra tävlingen eller att vinna guld. Ingetdera görs av sig självt utan med hårt arbete och nu i OS på tävlingsbanan mot konkurrenter som jobbat lika hårt med samma mål i sikte.

I väntan på OS!

Stiltje på fronten i längdvärlden i avvaktan på OS. Okej världcup till helgen i Canmore där ju för övrigt OS-längdåkningen avgjordes förra gången tävlingarna avgjordes i Kanada 1988. Då med Calgary som huvudort. Stora framgångar den gången för främst Gunde Svan och stafettlaget men annars en för svenska mått på den tiden lite tveksam insats åtminstone inledningsvis då det var sjukdomar och dålig form i truppen. T.ex var ju både Christer Majbäck och Torgny Mogren drabbade.

Den här gången finns ju ingen Gunde, en sån där självklar vinnare bara han var frisk. Minns att han tog guld i alla mästerskap i karriären indviduellt utom i tyska Oberstdorf 1987 då han var drabbad av virus. Men vi har definitivt guldchanser genom främst sprintlaget tänker då givetvis på Emil Jönsson individuellt och i lag ihop med Marcus Hellner. På damsidan i teamsprint med Charlotte Kalla och stjärnskottet Hanna Falk. Hur Falk håller i OS individuellt är svårt att sia om och man ska inte ställa för höga krav på henne. Kom dock ihåg att ingen av dessa guldchanser är att anse som lika givna som Björn Lind i Pragelato 2006. För då var Lindh lika bra som Hattestad var i fjol. Så dominerade under en säsong på sprint är det bara de två som varit i mina ögon.

På tradionellt har givetvis Charlotte de största guldchansen men det är många om budet och allt måste klaffa. Ännu mer gäller detta för Marcus Hellner som har chansen men jag tror att motståndet är för tufft i form av t.ex Vincent Vittoz, Axel Teichman, Lukas Bauer, Petter Northug mfl. Distanserna vi talar här om är de inledande fristilsträckorna med indviduell start dvs 10 km för damer och 15 km för herrar. På dubbeljakten är Petter Northug så mycket storfavorit att ingen svensk kan slå honom. På damsidan har Charlotte däremot chansen om hon kan finnas bra med efter den klassiska delen.

Stafetten känns osäker för svensk del vad gäller segerchanser men defintivt chans till medalj för både herrar och damer. Bäst chans till damerna känns det som idagsläget. För herrlaget hänger det på Södergren kommer i form.

De avslutande långa distanserna över 30 resp 50 km med gemensam start känns svårtippade men jag ger Daniel Richardsson en viss chans till en bra placering då han visat förr att han orkar distansen i klassisk stil. Gjorde ju ett bra lopp i Trondheim ifjol och var med i täten länge. Slutade väl 8:a eller nåt sånt till slut. På damsidan ger jag bäst chans till Anna Haag och har hon bra form så kan hon till och med ta medalj. Det visade hennes lopp i Rogla då hon ju blev 3:a.